Min vardag, mitt liv.

Igår väntade en heldag i stallet och när jag kom hem var jag så trött och hungrig så jag slevade in en sen middag och stupade sedan i säng, därav utebliven uppdatering här inne ☺ 

Jag satt alltså domarsekreterare i dressyrtävlingarna vilket var otroligt lärorikt och kul. Vädret var dock riktigt sugigt med ösregn och snålblåst, blä för det! Jag tyckte synd om alla som skulle tävla igår då de var alldeles dyngsura innan de ens värmt upp, själv satt jag bekvämt inne i en bil tillsammans med domaren så på oss gick det ingen nöd. Dock var jag tacksam över att jag tog på mig dunjackan på morgonen för jag slapp frysa under dagen vilket var himla skönt! 

När tävlingarna var slut och staketen plockades undan gick jag upp till stallet för att ta tag i dagens ridning. Sällan är man väl så taggad som när man fått insupa tävlings atmosfär och dressyr när den är som bäst (nu var där ju bara en svårare klass igår men de ekipagen var hur fina som helst) så jag kunde knappt bärga mig när jag lindade Jack och klurade på vad vi skulle träna på under ridpasset.

Jack hade ju haft två lediga dagar innan igår så jag borde kanske låtit honom bralla av sig på linan innan jag satt upp för att undvika onödiga situationer där jag glider omkring som smör på en het potatis - men jag är för lat för det så jag satt upp uppe vid stallet som vanligt och gick ner till manegen. Jag kanske har blivit modigare på hans rygg men jag har ingen death wish och därför valde jag manegen istället för ridplan, Jack eldade nämligen upp sig rätt rejält i hagen under dagen så jag valde det säkrare alternativet 😂 

Och vilken känsla han bjöd på! Åh igår var verkligen det bästa passet nånsin, allt funkade och han var precis lagom het, så att jag utan problem kunde kanalisera det till en bra känsla. Alla rörelser gick som på rutin, galoppen rullade på och inga bockar, skutt eller rejs nånstans. Finaste gubben 😍 

Efter jag var klar med honom gjorde jag i ordning Silver som redan i stallgången visade att hon var på strålande humör. Jag älskar hennes starka personlighet, hon är verkligen som en tjejkompis där varje dag är olika och hon visar väldigt tydligt hur hon känner just i den stunden. Hanna hade åkt iväg med hennes träns så jag fick rida med mitt och vad vacker hon var i det! 

Red henne ute och hann konstatera varför jag trivs bäst innanför fyra väggar - jösses vilka koncentrations svårigheter en liten skimmeltjej kan få ute i den stora vida världen 😅 

Jag kämpade en lång stund med att få henne att sluta titta på allt och slappna av, och det var verkligen värt all möda för efter ett tag var hon fantastiskt fin! Alltså påriktigt, jag vet inte ens hur jag ska kunna återge den där känslan, den absolut bästa känslan någonsin på hennes rygg. Jag kunde rida med helt långa tyglar och styra och reglera tempot med endast sitsen medan Silver rullade fram i en ärlig mjuk form och frustade i varje steg. Alltså den hästen, ett halvt år tillsammans och hon fortsätter amaze me ❤ 

Jag kommer leva länge på den där känslan och att rida henne i min sadel är fantastiskt det med, aldrig har jag kommit så nära henne och hon är så avspänd och tillfreds så jag knappt vet in eller ut. 

Jag sitter här med världens bredaste leende när jag tänker på gårdagen. Tänk att jag nu har två fantastiska hästar som jag får dela mitt liv med, som förgyller mina dagar och som får mig att vilja bli så bra som jag bara kan - tillsammans med dem. Nu är ju inte Silver min men ja, ni fattar 😍