Min vardag, mitt liv.

Vaknade sent idag uppe på vinden, det är seriöst så himla skönt att sova där och jag blir en så mycket bättre människa när jag får sova ordentligt, aah! 

Jag hade tänkt sola idag men så var det molnigt när jag vaknade, dock var det varmt och skönt i luften ändå så jag klagar inte. Och om väderprognosen stämmer så ska det äntligen bli riktigt varmt här också på fredag, det är inte en dag för tidigt! På fredagen ska jag dessutom iväg och göra Helsingfors osäkert med med Samu och eventuellt syster så jag ser fram emot en riktig sommardag i huvudstaden. Vi ska se Minions premiären, äta nåt gott och så festa hela natten. Jag vet inte vad jag ser mer fram emot, värmen eller allt det roliga vi ska göra haha!

Eftersom det inte blev nåt av solandet idag åkte vi iväg till Helsingfors för att lämna Wolfen på reparation och hämta min nya extramod. Teppo som gjort Wolfen visade äkta kundbetjäning och lovade få ordning på min baby så fort som möjligt så jag får tillbaka den innan helgen. Som plåster på såren fick jag två flaskor av hans nya vätskor som bägge smakar himmelskt! Jag är alldeles rörd av hur han skötte det där, men så mycket som Wolfen kostade ska det väl funka smärtfritt om det behövs 🙈 

Och så har jag hunnit hänga med Jessica och vaimo idag också, ätit pommes och korv till middag och gått en kvällsprommis i stan med Yarro. Min stackars kille har någon depression på gång, han är olydig, nedstämd och har världens skummaste energi så jag försöker hitta på saker med honom för att få honom att snap out of it. Han trotsar alla kommandon, står och glor in i väggen och härom dagen morrade han åt mig och visade alla tänder i käften när jag kelade med honom. Eh tack och hej sade jag och bajsade nästan på mig så rädd jag blev haha! Alltså jag är absolut inte rädd för honom då när jag vet var jag har honom och hans respekt, men när han är så här off som han är nu så vill jag helst inte att han ska morra åt mig för jag är inte säker på att han inte skulle kunna göra nåt. Han är ju faktiskt av en lite annan kaliber än de flesta andra hundar, vill han så kan han oskadliggöra mig innan jag ens hinner blinka.. jag antar att det är charmen med honom, jag vet vad han är kapabel till och jag vet att han kan bli ett vapen om det behövs, men han gör inte det för att jag inte bett honom om det. Så nej, jag är inte rädd för honom, jag respekterar honom vilket jag måste göra för att det ska funka att ha honom här hemma bland oss. Synd bara att inte alla förstår det som kommer hit.. 

Jag tror han deppar för att småtjejerna löper, han har aldrig brytt sig om det förr men nu är Ferra här och han vet att han skulle kunna sätta på henne men han får inte. Snart går hon in i löp också och då tror jag att jag flyttar till Alaska.. 

Nä men jag har försökt analysera honom bäst jag kan och hittar ingen annan orsak än att bollarna tagit över tankeverksamheten och därmed även humöret. Tror han skulle gilla en dag i Helsingfors med mig, det finns inget som gör Yarro stoltare än när han får beskydda sin mamma bland alla människor, gulle ❤ 

Nu ska jag gå ut på kvällspromenad med Ferra och sen tänker jag kolla några avsnitt serier och äta vattenmelon. Ha det gott! 😘

😍