Min vardag, mitt liv.

En glad tjej som skriver här idag, vad skönt med ett riktigt flow på efter att jag den senaste tiden känt mig nedstämd och trött på det mesta 😊 

Gårdagens dressyrträning var över all förväntan, min tränare är så himla bra och hon lär ut på ett sätt som verkligen plockar fram det bästa hos mig som ryttare. Igår fick vi välja vad vi ville göra så jag valde sidvärtesrörelser, det är det bästa sättet att nå en lösgjord häst och jag har inte varit helt på det klara med hur man utför dem korrekt. Igår fick jag ungefär en miljon aha-upplevelser igen and I love it! 

Vi gjorde öppnor på olika spår, med och utan väggen som hjälp och filade verkligen på detaljerna för att det skulle bli helt rätt. Mellan varven övade vi på något så simpelt som att rida rakt fram på en helt rakställd häst, hur kan det vara så svårt egentligen? 

På slutet av lektionen gjorde flyttade vi oss för skänkeln åt bägge håll i alla gångarter, vi kallade det inte för skänkelvikning då det är en övning som inte Silver är redo för ännu, men att med hjälp av sitsen och blicken flytta oss sidvärtes. Som avslut fick jag instruktioner för att göra en korrekt framdelsvändning, det är nästan lite pinsamt hur fel jag tänkt i just de här övningarna. Men nu vet jag och jag var tvungen att skriva upp alla tips och råd efter lektionen med rädsla för att glömma bort dem haha! 

Jag har tyvärr inga bilder från gårdagen då jag kände mig lite oinspirerad med outfiten och red i mitt bruna set igen. Jag önskar att posten kunde vara lite snabbare så jag skulle få de nya seten nångång! 

Nu är det väl också på tiden att berätta om planerna med hästarna här på gården, för ja det är på gång 😉 

Jacks igångsättning börjar nu, han skos och klipps i dagarna och så ska jag promenera honom ungefär 20 minuter för hand varje dag i en vecka. Sedan ska jag försiktigt longera honom små snuttar och ha honom som handhäst när jag rider ut. Den 14e februari åker han till Riihimäki där han stannar tills det är dags för hästarna att gå på bete. Suvi som ägt honom i 12 år och därmed känner honom utan och innan ska sätta igång honom så att jag har en färdig häst till sommaren. Orsaken till varför jag inte själv sätter igång honom är helt enkelt för att jag inte har varken kunskap eller rätt förutsättningar för att göra det här. Jack kan vara riktigt svår när han hettar till och jag har ingen lust att smälla i backen när han stegrar sig så högt så han nästan slår över, eller när han bockar som en rodeohäst. Suvi har satt igång honom två gånger efter långa konvalecenser så hon vet vad hon gör, hon är hästlös för tillfället och ville gärna hjälpa ☺

Varför vill jag då sätta igång Jack trots att han är så gammal? Jo, för även om han fyller 21 så är han jätte fräsch och känns inte gammal nånstans. Han är den perfekta dressyr hästen för mig, högt utbildad och har massor att lära mig. Det kommer bli ett perfekt upplägg för mig att rida Silver som jag verkligen tycker så himla mycket om och så tillsammans med en medryttare rida Jack. Jag har självfallet en medryttare klar då jag inte vill riskera att han sätts igång för att sen bli och stå då min tid eller ork inte räcker till. Silver är otroligt viktig för mig, henne kan jag lita på i alla lägen och jag har aldrig varit rädd för henne, så hon kommer alltid komma i första hand för mig oavsett hur många andra hästar jag har att rida. Finaste Silver ❤ 

Jag står även på kö på en boxplats och hoppas att det dyker upp en ledig plats till hösten. Hanna har redan visat intresse för att prova Jack och se om inte hon kan hoppa lite med honom, något han verkligen älskar men som jag är alldeles för feg för att göra. 

Dior är självklart inte heller bortglömd. Pia har gjort en massa ledarskapsövningar med honom hela hösten och vintern och han är redan en gladare häst. Jag som är rädd för honom (och skäms inte över att säga det) har hållit mig i bakgrunden men till sommaren hoppas jag på en betesplats i Broby och då ville Hanna försöka sig på att sätta igång honom. Funkar det och allt går som vi tänkt så väntar en spännande sommar med honom ☺

Och sist men inte minst hämtade vi precis hem familjens nya häst! Haha nä okej, det var Uffe som kom hem igen och han är ju såklart Pias häst 😁 

Men eftersom hon har fullt upp med jobb och sina andra två så har jag fått lov att hålla på med Uffe så mycket som jag vill så länge det hålls på en kravlös och rolig nivå. Nicke har velat lära sig rida hur länge som helst så nu ska det äntligen bli av, Uffe är världens snällaste häst med såna som inte kan nånting så han är den perfekta läromästaren 😊 

Och ingen är gladare än jag för nu kan jag rida alla dagar i veckan om jag känner för, först mina dagar på Silver och så pojkarna här hemma. Det är precis vad jag behöver, så många timmar i sadeln som möjligt så jag får jobba på min balans och känsla på hästryggen. 

Spännande tider om ni frågar mig! Nu ska jag gå och göra nåt vettigt istället för att sitta här och drömma om att rida i kortärmat på en solig ridplan haha! På tal om ridplan så hoppas jag att pappa snart ska inse att vi verkligen behöver få en plats där vi kan rida våra krumelurer, kanske kanske jag har tur och får den inom en snar framtid. Det är lätt att prata och planera, inte så lätt att bara göra även om jag önskar att det gick att knäppa med fingrarna och så skulle det vara ordnat 😉

Jag ber om ursäkt för ett himla flummigt inlägg, skrivandet flyter inte alls för mig idag och jag har ungefär en miljard tankar i huvudet som löper omkring. Jag hoppas ni orkade läsa ändå, jag ska skärpa mig tills det är dags för nästa inlägg haha!