Min vardag, mitt liv.

bloggen om min vardag

Fixat hela dagen.

Publicerad 2011-03-31 22:55:18 i Allmänt,

Idag klippte jag klorna, skrubbade svansar, badade och Frontline sprayade alla 35 råttor, samt städade alla burar och efter det resten av huset. Skönt att få lite nytta gjort. Vet dock inte vad som hänt med mitt högra skulderblad, är typ handikappad här, det gör så jävla ont bara jag rör på armen?
Tur så hade mamma piller där hemma i alla fall, fick tre olika och nu har värken lättat lite.

Om jag inte får sömn inatt tappar jag förståndet. Aldrig hade jag väl kunnat veta att det ska vara såhär jävla tungt.. På dagarna går det bra, då jag har nåt att sysselsätta mig med hela tiden, men så fort jag släcker lampan så känner jag hur mörknet tar tag i mig och tankarna skenar iväg. Jag vet ju vad som hände, jag vet vad som hänt och jag vet att han är död, borta. Men ändå kan jag inte hålla tankarna där de ska vara, hålla dem realistiska, utan jag ligger och funderar på om han verkligen var lugn och trygg när han somnade in, jag vet att han inte hade ont, eller vet jag det? Jag vet att det högst troligen var hjärtattack som orsakade hans död, men hur kan jag vara säker? Jag vet att han hade ett bra liv hos mig, jag höll mitt löfte jag gav honom då han kom till mig, att han aldrig någonsin skulle behöva flytta igen. Jag vet att han visste hur mycket han betydde för mig, hur mycket jag älskade honom, trots att jag inte var hos honom varje dag eller ens varje vecka, eller vet jag det?
Jag skiter i om hans tid var kommen, hans uppgift här var inte klar. Han hade kanske inte många år kvar att ge, men jag är säker på att det inte var dags riktigt ännu. Jag skiter i att tänka logiskt eller realistiskt, jag kan bara tänka om och om igen hur jävla orättvist det här är, hur mycket jag saknar honom.

Jag är rakt igenom lycklig över att det inte hände något åt C, det hade kunnat sluta riktigt illa. Men det gjorde inte det för hon hade sin skyddsängel där, om det var Kalimero som var hennes ängel vet ingen, men jag kan inte hjälpa att jag tycker det är orättvist att någon över huvud taget skulle behöva dö, varför kunde inte båda klara sig med bara lite skråmor och ömma muskler? Var höll Kalimeros ängel hus? Vad är det för jävel där uppe (eller var han nu är) som tror sig ha rätten att bestämma över liv och död sådär?

Ja ni ser.. Och så undrar jag varför det är svårt att sova..

Om

Min profilbild

...

En levnadsglad 24 åring här som skriver om mitt liv med allt vad det innebär utan censur och krumelurer. Jag skriver om min viktresa som jag påbörjade i februari -14, om hur det är att försöka bryta ätstörningar och ett matberoende. Utöver det skriver jag väldigt öppet om min panikångest och depression, de dagar det är skit så är det skit och det är inget jag gömmer eller förfinar här. Sist men inte minst handlar denna bloggen om livet tillsammans med mina underbara djur och min fina man. Jag föder upp nakenkatter och chihuahua, jag har två hästar som är mina husdjur och så får vi inte glömma den lilla inneboenden som gömmer sig på vår vind! :) Hoppas ni trivs här, tveka inte att lämna en kommentar, jag svarar på varenda en!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela