Hovböld
Oh happy day!
Hovis hittade en böld i vänstra framhoven och därmed orsaken till den akuta hältan! 😍
Alltså den lättnaden som sköljde över mig när han tog av skon och sade "Oh well, here is a paise right under the shoe, and there you have your answer", man blir lite paranoid med allt det ledsamma som händer så nära inpå en. Jag kunde knappt sova inatt, dels för oron över en annan grej men såklart över vad som skulle kunna vara fel om hovis inte skulle hitta någon hovböld.
Det var en liten böld som öppnades och tömdes lätt och snyggt utan blod så hovis vågade chansa och slå på skon redan nu. Om hältan inte försvinner inom några dagar ska jag ta loss skon och lägga omslag, det var dock onödigt att göra det nu då chansen är stor att problemet löstes så här lätt. Man blir verkligen jäkligt sårbar när man har djur, man brukar säga att man har hjärtat utanför kroppen så fort man får barn men för mig (och säkert alla andra också) gäller det samma med djuren. De är mina fyrbenta barn och så fort nånting felar med dem knyter det sig i min mage och jag vill inget hellre än bara ta bort det onda och göra dem friska igen. Nu hoppas jag att allt går smidigt med Jacks hov och att han snart får gå på bete igen. Han får stå inne och i sjukhage ett tag till för att vara på den säkra sidan, det verkar dock inte beröra killen desto mer utan han tycker nog mest det är skönt att slippa alla äckliga kryp som terroriserar honom nere på betet.
Hurra för denna dagen, det var nämligen inte bara jag som fick andas ut utan även min fina vän fick en stund andrum idag. Nu fortsätter vi hålla tummarna och be till högre makter att den horrorstoryn också ska få ett gott slut ❤
Så tacksam över att ens en av de alla hovslagare jag ringde till igår kunde komma trots semestrar och fullbokade kalendrar.
Bölden satt där det lilla hålet är, tänk att något så litet kan göra en häst så gott som blockhalt bara sådär.
Jack tyckte det var tråkigt att få pedikyr idag medan matte överlyckligt klappade händerna haha!
