Lite down
Hej på er.
Jag känner mig inte riktigt på topp just nu, det har varit rätt mycket känslomässigt den senaste tiden och det kommer ikapp mig nu. Det är inte så att det hänt nåt men mitt mående går väldigt mycket i perioder och när störda hjärnan sätter igång med sitt så vaknar även ätstörningarna, och när jag börjar trycka i mig allt jag kommer över så triggar det ångesten. En mindre trevlig karusell men vad gör man.
Just nu mår jag jätte dåligt både i kropp och knopp över allt jag stoppat i mig den senaste tiden, får panik över att vakna på morgonen och känna mig svullen och äcklig av allt socker och kolhydrater.. Bara igår åt jag två portioner pommes och korv, chokladbollar och popcorn, fy fan för det 😷
Det funkar liksom inte som det ska för mig just nu och jag känner mig mer och mer uppgiven för varje dag som går som jag inte klarar av att stå emot hetsätandet. Jag vill gå ner i vikt och känna mig fräsch och smal mer än nåt annat, men lika gärna vill jag bara äta, för precis den stunden som jag äter så känner jag mig lycklig. Det går bra så länge jag bestämmer mig för att hållas på dieten men så kommer de där förbannade tankarna på kvällen, tankarna om hur jäkla orättvist det är att jag inte bara kan få äta vad jag är sugen på, och så går det alltså långt att jag känner mig olycklig för att jag måste dieta. Och jag begriper ju att det här bara är påhittade strider, strider mot mig själv som jag omöjligt kan vinna om jag överhuvudtaget tillåter mig att tänka i de där banorna..
Äh, jag vet inte ens vad jag svamlar om, bara massa tankar som rusar omkring utan att jag har någon som helst kontroll över dem. Det värsta är ju att det inte ens hänt nåt speciellt för att trigga ekorrhjulet den här gången, så jag står lite handfallen faktiskt.
Nu var det ju inte meningen att detta skulle bli ett klagoinlägg, ber om ursäkt över det. Jag ska samla tankarna lite grann så återkommer jag senare med lite bättre energi ☺
Ha en fin dag i alla fall, nu ska jag hem till mamma en sväng!