Min vardag, mitt liv.

bloggen om min vardag

Äntligen lyser solen!

Publicerad 2013-10-30 11:31:10 i Allmänt,

Åh jag kan inte ens beskriva hur otroligt glad jag blev när jag imorse blev väckt av att solen lös mig i ögonen! Det spelade ingen roll att klockan bara var åtta, jag blev  glad över att solen faktiskt visade sig igen :) 
Solen är nog livsviktig för alla människor, i alla fall för mig. Jag har varit så deppad och nedstämd de senaste dagarna och det beror nog på att det bara varit regn och rusk varenda dag sen jag kom hem från Sverige. Men nu så, nya tager och idag ska vara en bättre dag! 
 
Från och med idag ska jag göra något min vän sade åt mig igår. Hat och ilska är också en form av kärlek, så för att kunna finna inre lugn och slippa energitjuvarna så måste man bearbeta varenda en av dessa tjuvar tills man kommer till den punkten att de inte ens existerar för en längre. Först sen när var och en av de här tjuvarna är obefintliga, och frambringar lika mycket (eller lite) känslor som vilken annan främling som helst, sen är man klar med dem och de slutar vara energitjuvar. Jag ger det ett försök i alla fall för jag vill verkligen inget hellre än slippa alla trötta människor som tycks finnas i varenda knut. Hur gärna någon än önskar att universum cirkulerade kring denne så är det tyvärr inte så. Det finns hur många puckon som helst där ute, rör de sig i flock kanske? 

På tal om nåt trevligare så har jag återigen något stort och spännande på gång :) Precis som alla de tidigare gångerna så är det så spännande så jag knappt kan hålla mig, jag vill allra helst ställa mig nånstans och skrika ut till världen vad som händer haha, men som vanligt måste man vara tyst tills allting faktiskt är på det klara. Jag och mitt tålamod är ju inte det bästa precis så jag hoppas det är snabba puckar så jag fort fort får chockera världen med ytterligare en grej! ;) 
Jag hoppas att alla tappar hakan den här gången, att så många som möjligt blir så provocerade som möjligt, för det är så jävla kul när jag uppnår exakt det resultatet bland alla trötta människor som jag strävar till. Jag har svängt på poletten nu, jag skrattar åt att det är så himla lätt att provocera, att slänga bränsle på elden. Förstår ni inte hur dumma ni gör er genom att falla så lätt för mina försök till provocering? Eller att jag faktiskt vet vartenda pip som kommer ur er mun, trots att ni tror ni är så förbannat sniiki där ni står och vältrar er i mitt liv? :D Förstår ni verkligen inte att jag helt medvetet ger er det nöjet att snacka, och ni tar betet utan att tveka hahahaha.
 
Okej, skärpning nu Cessi. hahaahahahaa, jag kan bara inte sluta av att skratta åt alla trötta människor. Varför har jag inte svängt på poletten tidigare, istället för att tycka synd om mig själv när folk snackar än det ena och än det andra, så bara svänger jag på det till att det är alla andra som är trötta människor och så öser jag på med mer material att snacka om, det är fan i mig så mycket roligare! Jag funderar på att ha öppna dörrars dag här, fritt inträde och tillåtet att fotografera. Kanske jag ska skriva autografer också, ooh I'm famous :D

Nej ni ser ju, helt trött är nog jag också. Men jag är i alla fall medveten om det och så skriver jag dessutom öppet om det ;) 
Tillbaka till ämnet, nu. Ja, det är en fyrbent som ska flytta in snart, vilken överraskning va? Jag kommer säkert fylla på med fyrbenta så länge tills att vi får våran egna tvåbenta, låter väl rimligt eller hur? Jag tror jag ska satsa på ungefär 15 katter (det är en ganska realistisk mängd med tanke på att jag nog kommer vilja spara en kattunge ur varje kull som komma skall) och 10 hundar. Jag är helt okej med mängden hästar just nu, jag är inte så himla intresserad av det där fysiska jobbet som många hästar medför. Råttorna vet jag inte ens hur många de är, jag slutade räkna dem för länge sen och räknar nu mera burar (även om Pia har bättre koll på det än vad jag har HAHA). 
 
På tal om råttorna så är det bebislycka än en gång här hemma just nu. Igår när jag gick upp för att städa åt råttorna så pep det i Litas bo och där låg 11 välskapta och mjölkfyllda små bebisar ♥ Det betyder att jag äntligen uppnått ett stort delmål, nämligen att få fram topazer med temperamentet från min och Lindas ursprungslinje, det är lycka! 
Utöver de små korvarna har jag ju ockå Kontikis amberkull, längtar tills de öppnat ögonen så ska jag försöka fota dem, inte så lätt när de är rödögda nämligen. Den kullen kom ju lite som en chock för mig då jag inte ens visste att Kontiki var dräktig. Mitt i plötsligt hade hon klämt ur sig 15 (!) ungar och så såg hon ut också, som ett benrangel. Jag blev hysterisk och slängde in mat i stora lass, och idag är hon i lika fint trim som hon var innan hon födde, och ungarna växer som tusan och är små tjockisar nu med valkar kring benen ♥
 
Idag hade jag tänkt rida ut en svängom och njuta av det härliga vädret, Toffe lovade följa med gående som sällskap. När Nicke kommer hem ska pojkarna högst antagligen gå ner i källaren och lyfta lite skrot, jag ska fixa middag under tiden. Det är sjukt hur två vuxna män äter när de tränar hårt, jag har tappat räkningen på hur många burkar tonfisk och proteindrickor det finns i vår kyl numera! För det är faktiskt det enda som krävs när man tränar, en balanserad kost, viljestyrka och lite hjälp av en riktigt duktig PT. Snälla Danne ställde ju upp med många nyttiga tips på både övningar och kosttillskott, han är en riktig biff som tävlat framgångsrikt i body building så han är guld värd för killarna. Vi skrattade gott åt den löjligaste anklagelsen på länge, nämligen att killarna skulle ta olagliga substanser för att komma upp i vikt fort, haha! Det är ju inte kärnfysik precis att med rätt förutsättningar och någon som verkligen uppskattar och peppar så behövs verkligen inga substanser någonstans :D Eller vad tror ni? 
 
Och nu har jag suttit och skrivit så länge på det här inlägget så solen försvann. Great. Ska nog gå och hoppa på den där mannen som ligger i min säng och snarkar, klockan är ju för fan mitt på dagen! 
Tänkte skriva ett förlåt för ytterligare ett svamligt inlägg men efter gårdagens text fick jag både kommentarer och mejl om att jag verkligen inte behöv be om ursäkt för någonting, så jag kör på istället. Don't like it, don't read it, men jag lovar att nu är det slut på bitterheten tills vidare. Lite sol räckte för att göra mig glad igen ;) 
 
Baggi trivs på mitt bröst, att det blir väldigt knepigt att se vad jag skriver struntar nog hon i ♥
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

...

En levnadsglad 24 åring här som skriver om mitt liv med allt vad det innebär utan censur och krumelurer. Jag skriver om min viktresa som jag påbörjade i februari -14, om hur det är att försöka bryta ätstörningar och ett matberoende. Utöver det skriver jag väldigt öppet om min panikångest och depression, de dagar det är skit så är det skit och det är inget jag gömmer eller förfinar här. Sist men inte minst handlar denna bloggen om livet tillsammans med mina underbara djur och min fina man. Jag föder upp nakenkatter och chihuahua, jag har två hästar som är mina husdjur och så får vi inte glömma den lilla inneboenden som gömmer sig på vår vind! :) Hoppas ni trivs här, tveka inte att lämna en kommentar, jag svarar på varenda en!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela