Önskeinlägg: Mina djur
Hundarna
Modeste Amour's Saana, född 24.7.2008. Korthårig chihuahua tik efter EE CH FI MVA NO MVA Tuhkimon Pennitönuneksia, undan Pähkinän Modeste Amour.
Saana kom till oss på hösten -09, den 19 oktober för att vara exakt. Vi hade nyss flyttat hit till Röda huset pga fuktskada i vår lägenhet och planen var verkligen inte att stanna här mitt ute i mörka skogen, utan vi skulle flytta tillbaka till stan så fort lägenheten var beboerlig igen. Men så visade sig att vi inte skulle kunna flytta tillbaka på en väldigt lång tid, så när vi bestämde oss för att stanna kvar här i ett 120 kvm stort hus bestämde vi oss också för att skaffa hund. Letade omkring lite halvhjärtat och hittade Saana på koiratori, ringde till uppfödaren och åkte för att "titta" på henne. I själva verket hade jag redan bestämt mig för man åker inte iväg ända till Kauhajoki för att bara titta på en hund. Saanas uppfödare hade behållt henne för att använda henne i sin avel men på den obligatoriska undersökningen konstaterade veterinären att Saana har patella i sitt högra bakben = ingen avel.
Saana följde med mig hem från Kauhajoki den där kvällen, hon ylade hela vägen hem (fem timmar) och när vi kom hem kissade hon ner sig så rädd hon var. Det tog länge innan hon tuffade till sig och slutade hålla på med diverse problembeteenden men hon var min hund från första början, det gjorde hon klart för både mig och Nicke. Hon är en absolut underbar hund, med ett hjärta gjort av guld. Hon älskar allt och alla och kräver att vara i rampljuset hela tiden. Hon är också en stor hund i liten kropp med mycket egen vilja och starka åsikter om det mesta. Hon är min lilla Saana Banana och jag älskar henne så att det gör ont! ♥
Saana första kvällen hos oss ♥
Suvikasteen Susu, född 2.5.2011. Korthårig chihuahuatik efter Murmur Supernova, undan Suvikasteen Kuukivi.
När vi haft Saana ett tag ville vi gärna ha en kompis till henne. Jag letade och letade men hittade ingen som jag fastnade för och denna gången ville vi ha en valp. När jag sedan satt hemma i päronens vardagsrum och slösurfade hittade jag en kort men konsist annons där valpar såldes billigare då kenneln skulle lägga ner verksamheten. Jag ringde uppfödaren och jag och syster åkte dit några dagar senare. Tanken var att jag skulle komma hem med en valp, men någonting hände på vägen och jag kom hem med två en valp och en unghund! Jag köpte Lilli för att ha en hund att ställa ut och eventuellt ta en kull på, hon har bra stam och är väldigt rastypisk och var till salu till ett väldigt bra pris så jag kunde inte säga nej. Dessutom var hon så otroligt söt som 8 veckor gammal med örat på häng! Jag fick kort efter att jag kommit hem med hundarna veta att kenneln jag köpt dem ifrån är en valpfabrik och deras avelsetik är riktigt kass. Jag mådde väldigt dåligt över att jag understött en sådan verksamhet och bannade mig själv för att jag inte hade googlat innan jag åkte och tagit reda på lite mer. Men så beslöt jag mig för att sluta gräma mig över ett enda misstag jag gjort. Både Lilli och Lemmy hade snabbt blivit älskade medlemmar i vår familj och även om jag skulle ställt dem inför rätta för vad de sysslar med så hade vi aldrig gjort oss av med hundarna. Så jag släppte hela grejen och tänker väldigt sällan på det nu för tiden. Hänt är hänt, och valpfabrik eller inte så fick jag två underbara hundar därifrån som jag inte skulle byta ut för allt i världen!
Lilla Lilli Vanilli 8 veckor gammal och örat på sné ♥
Suvikasteen Petro, född 20.8.2010. Korthårig chihuahua hane efter Magic Minidog Chocolate King, undan Egida Dzhulu Egida Black.
Lemmy var som sagt inte planerad över huvud taget utan jag åkte iväg till Suvikasteen kennel i Salo för att hämta hem en valp. Men så när vi gick in och skulle skriva papper så satt Lemmy där i en inhängnad, alldeles ensam och fruktansvärt miserabel. Han var mager och full med mjäll, och satt bara där med en väldigt sorgsen uppsyn. Det knep till i hjärtat när jag såg honom och uppfödaren såg att jag stannade till hos honom lite längre än de andra hundarna. Jag frågade varför han satt ensam och fick veta att de andra varit taskiga mot honom och så har han patella så han inte kan springa omkring lika mycket som de andra. Hon sade att om jag köper Lilli så får jag Lemmy för halva priset. Så han kostade mig 800€ och jag fick honom på delbetalning. Kunde inte säga nej där heller (jag måste sluta låta hjärtat bestämma!!) och Lemmy följde med oss hem.
Och även om han har svåraste graden patella i båda bakbenen som kommer behöva operation vid något skede, ett litet biljud på hjärtat och är allmänt liten och skruttig så är jag så otroligt lycklig över att jag tog honom med honom hem. Han må vara skruttig, liten och skygg men han är i alla fall inte olycklig längre!
Och även om han har svåraste graden patella i båda bakbenen som kommer behöva operation vid något skede, ett litet biljud på hjärtat och är allmänt liten och skruttig så är jag så otroligt lycklig över att jag tog honom med honom hem. Han må vara skruttig, liten och skygg men han är i alla fall inte olycklig längre!
Lemmy Slemmy tar det chill ♥
Katterna
Misse född i augusti 2008. Huskatts hona, steriliserad.
Jag är ingen kattmänniska och har aldrig varit det heller. Den 12.2.2010 fick jag en fråga om jag kunde rädda en katt som annars skulle avlivas. Jag må inte vara någon kattmänniska men en djurvän är jag och planen var att ta Misse hit och sedan i lugn och ro hitta ett nytt, bra hem till henne. Det visade sig vara svårare än jag trodde att hitta ett hem åt henne, månaderna gick och hon var fortfarande här. Efter ett tag började hon löpa och då trodde jag att jag skulle mista förståndet helt och hållet.. Jag ville operera henne på en gång men hon var så himla mager så veterinären sade att det kunde vara riskfyllt att söva henne. Men eftersom situationen blev ohållbar chansade vi och hon klarade sig. Jag kan inte ens räkna hur många gånger jag blivit hysterisk, förbannad, irriterad, sur, tokig, galen och frustrerad på denna katten. Jag gillar inte henne för hon är som de flesta huskatter är, självständig och väldigt förnäm. Jag vill kunna kela med mina husdjur och det kan man inte med Misse, bara de få gånger som hon är på kelhumör, så jag gillar inte henne. Och hon vet om det, så ibland känns det som att allt hon gör är för att jävlas med mig, för hon kan verkligen spela på mina nerver ;)
Jag är av den åsikten att man inte ska lämna sina djur utomhus oövervakade, alltså ville jag inte att Misse skulle gå ut. Jag kanske inte gillar henne så mycket, men jag vill ju inte att hon blir överkörd eller uppäten för att jag valt att släppa ut henne. Men hon blev bara jobbigare och jobbigare här inne och började attackera hundarna pga all överskottsenergi så en dag bara öppnade jag dörren och hoppas varje kväll att hon ska visa sig så jag vet att hon inte blivit överkörd. Jag gillar över huvud taget inte att hon är utekatt nu, men hon trivs så mycket bättre ute och det har blivit betydligt lugnare här inne. Misse avskyr våra andra katter och även hundarna när hon är på det humöret. Så länge hon bara sitter på avstånd och morrar så låter jag det va, men den dagen hon attackerar någon utav de andra så får vi ta oss en funderare.. Misse är Nickes katt nu för tiden och det passar mig bra!
FIN*Tistan Lucky Star, född 15.3.2008. Orientalisk korthårs hona, steriliserad. Efter FIN*Skazki Isidor, undan FIN*TIstan Something.
Den 7.10.2011 flyttade denna damen in hos oss. Tanken var att hon skulle bli Misses bundis men det blev ju inte riktigt så eftersom de hatar varann ;)
Jag hade varit i kontakt med Luckys uppfödare, Leena, på sommaren då Ida köpte en kanin av henne. Hon föder alltså upp både kaniner och katter så när Ida stod och kollade på fluffiga söta kaniner fascinerades jag utav de otroligt sociala och keliga katterna hon hade runt om i huset. Hon föder upp siameser och balineser i främsta hand men även orientaler, både lång- och korthåriga. Jag sade åt Leena att hon skulle kontakta mig genast då hon fick nys om någon som letade nytt hem till sin vuxna oriental då jag inte hade råd med en unge för 700€. Jag vet inte vad som for i mig, jag som aldrig varit en kattmänniska, och jag som hade lovat och svurit att det aldrig skulle komma en till katt i vårt hus efter hela Misse-situationen.
I slutet av september ringde Leena mig och sade att hon hade en hona som hon fött upp men som varit placerad på avelskontrakt och nu behövde ett nytt hem pga allergi hos familjen.
En vecka senare åkte jag och Nicke och tittade på Lucky och hämtade hem henne samma kväll, hon var kanske inte lika social som Leenas katter men jag ville ha henne ändå. Tre veckor satt hon och tryckte bakom soffan, och så en dag bara släppte det, hon kom fram, jamade en gång och efter det har hon varit världens bästa Lucky, världens bästa katt. Jag vet nu i efterhand att jag aldrig har varit, och kommer aldrig att vara en kattmänniska, jag är en orientalmänniska och kommer vara det för all framtid. Allting hos dessa otroligt vackra och graciösa katter fascinerar mig, jag älskar deras sociala temperament, deras sätt att prata med oss människor och framför allt att deras kärlek till oss är större än kärleken till dem själva ♥
S*Krasa Mira Kassiopeia, född 27.2.2012. Don Sphynx hona, fertil. Efter Biskvit Super-Puper, undan S*Krasa Mira Tamara.
Jag hittade Yoda på blocket i april i år och skapade en god kontakt med hennes uppfödare via mejl. Don Sphynx ungar är inte billiga, Yoda kostade 14.000 kronor och såna pengar skulle jag aldrig lägga på en katt.. "Turligt" nog så hade just Yoda fått ett sår på ögat utav en klo så priset var nedsatt till 4000 kronor.
Hämtade henne från Stockholm och kom hem med henne den 17.5, på min födelsedag. Ser henne som en födelsedagspresent till mig själv ;) När hon kom hem var hon pytteliten, bara 12 veckor, och alldeles skrynklig ♥
Att ha kattunge i huset har varit en väldigt, hmm.. intressant upplevelse. Det finns inte ett enda ställe i hela huset som inte Yoda når, hon är högt och lågt hela tiden, särskilt på kvällarna blir hennes ögon alldeles svarta och då är det bäst att hålla sig undan. Hon omvänder alla som kommer på besök, ingen kan motstå hennes rynkiga, nakna charm, och jag har tappat räkningen på hur många som trott att nakenkatter känns läskiga men som ändrat sig när de gosat med Yoda en stund.
Men vår resa har inte bara varit solsken och glada miner. Jag var medveten om såret i ögat då jag köpte henne, men utöver det trodde jag att jag köpte en frisk katt. Så var inte fallet. tyvärr, utan efter bara några veckor var jag tvungen att åka till veterinären med henne för hon hostade, hade svårt att andas och hade tjockt, gult slem i både nos och hals. Jag hade mina misstankar och efter ett svindyrt blodprov besannades de misstankarna, Yoda hade klamydia. Yoda är nu återställd från sjukdomen efter många olika mediciner och återbesök, nu bråkar vi med ett utslag bakom örat och hoppas på att det ska gå över med svampschampo. Yoda kommer troligen ha nedsatt immunförsvar resten av livet så hon kommer vara mer utsatt än de andra katterna för olika krämpor och sjukdomar. Men trots hennes klamydia och svamp så trampade hon in i denna familjen med stormsteg och visade fort vem som är den riktiga prinsessan här! Lilla Yodis ♥
Yoda 8 veckor gammal, hos uppfödaren :)
S*Trollmyren's Wadjet, född 17.2.2012. Orientalisk långhårs hane, kastrerad. & S*Trollmyren's Uto, orientalisk långhårs hona, fertil. Efter S*Merlions NoWay Noah, undan IC SE*Torparkattens Agusta.
Jag läser en blogg som handlar om tre stycken orientaler, varav den ena är en chokladfärgad orientalisk långhårshane som heter Lucas. Ända sedan jag började följa den bloggen har jag drömt om en alldeles egen Lucas. Hade en hane bokad i somrast av en finsk uppfödare men så när han var leveransklar hade inte jag råd att köpa honom pga Yodas veterinärbesök.. Det kändes väldigt tråkigt att tacka nej till honom men det fanns verkligen inget annat val just då.
Jag brukar fördriva tiden på olika forum, och satt som vanligt och kollade igenom senaste nytt på ett utav kattforumen när jag såg annonsen på Lucas ovan. Han letade ett foderhem och jag grabbade tag i mobilen genast och ringde till Sverige för att förklara för kissens uppfödare att jag verkligen behöver ha honom här hemma. Lilian, som hon heter, tyckte inte alls det skulle vara nåt problem att ha en katt placerad i ett annat land, jag åker ju ändå över så ofta så det skulle vi lösa. Efter ett tag frågade hon mig om jag vill ha hans syster Uto (Leia) också, och vad ska man säga till ett sånt erbjudande annat än ja tack? Dock beslöt hon sig för att kastrera Lucas eftersom det var onödigt att två fertila syskon skulle flytta till samma hem, och så skedde det också lite andra planändringar längs med vägen. Några timmar innan jag och Linda skulle åka och möta upp Lilian i Kristiansstad ringer hon mig och sade att hon hade tagit sig en funderare.. Jag blev alldeles iskall och fasade för att hon hade ångrat sig, men det hade hon verkligen inte. Tvärtom så hade hon tänkt till och bestämt sig för att det ändå blir för omständigt att ha katter placerade på avelskontrakt i ett annat land, så hon frågade om det är okej att hon skriver över båda katterna till min ägo, på det villkoret att hon har första tjing på en unge från Leias första kull. Så ja, jag fick två stycken dyrbara (8000 kr/styck) raskatter, inklusive avelsrättigheterna på honan. Det är ett väldigt generöst erbjudande och att göra något annat än nicka och se glad ut skulle vara helt sinnes och det tror jag de flesta håller med mig om.
Jag brukar fördriva tiden på olika forum, och satt som vanligt och kollade igenom senaste nytt på ett utav kattforumen när jag såg annonsen på Lucas ovan. Han letade ett foderhem och jag grabbade tag i mobilen genast och ringde till Sverige för att förklara för kissens uppfödare att jag verkligen behöver ha honom här hemma. Lilian, som hon heter, tyckte inte alls det skulle vara nåt problem att ha en katt placerad i ett annat land, jag åker ju ändå över så ofta så det skulle vi lösa. Efter ett tag frågade hon mig om jag vill ha hans syster Uto (Leia) också, och vad ska man säga till ett sånt erbjudande annat än ja tack? Dock beslöt hon sig för att kastrera Lucas eftersom det var onödigt att två fertila syskon skulle flytta till samma hem, och så skedde det också lite andra planändringar längs med vägen. Några timmar innan jag och Linda skulle åka och möta upp Lilian i Kristiansstad ringer hon mig och sade att hon hade tagit sig en funderare.. Jag blev alldeles iskall och fasade för att hon hade ångrat sig, men det hade hon verkligen inte. Tvärtom så hade hon tänkt till och bestämt sig för att det ändå blir för omständigt att ha katter placerade på avelskontrakt i ett annat land, så hon frågade om det är okej att hon skriver över båda katterna till min ägo, på det villkoret att hon har första tjing på en unge från Leias första kull. Så ja, jag fick två stycken dyrbara (8000 kr/styck) raskatter, inklusive avelsrättigheterna på honan. Det är ett väldigt generöst erbjudande och att göra något annat än nicka och se glad ut skulle vara helt sinnes och det tror jag de flesta håller med mig om.
Jag har inte hunnit lära känna de två pralinerna så bra ännu, men Lucas är en riktig gaphals och går och jamar mest hela tiden. Han är tydligen också ett matvrak eftersom han varje natt sitter i diskhon och slickar tallrikar eller sniffar i soppåsen.. Han är väldigt mycket socialare än sin syster, då han redan igår morse vågade sig upp i sängen för lite morgonmys. Leia har jag inte sett så mycket av, hon är väldigt skygg och vågar knappt fram för att äta. Men jag tar ingen stress, som ni läste så satt Lucky bakom soffan i tre veckor innan vi såg nånting av henne så sålänge som Leia äter och dricker så låter jag henne vara ifred tills hon vill komma fram.
Ser med spänning fram emot vad framtiden har att hämta med sig!
Råttorna
För tillfället bor här hemma 27 högt älskade råttor, 9 honor och 18 hanar. Plus en kull och en på kommande. Ni kan gå in och titta på alla råttorna på deras alldeles egna hemsida: lonigirl90.wix.com/mangomelon , där finns bilder på allihop och info om dem.
Och för att understryka en sak som är folks favorit samtalsämne; jag är uppfödare, alltså är jag tvungen att ha fler råttor hemma än vad många tycker är "normalt". Det funkar helt enkelt inte att köpa en råtta och avla på den, och sen sälja alla ungarna och köra samma sak igen med en ny råtta.. Jag utvärderar mina avelsråttor länge och noggrannt och när de väl fått sina ungar så behåller jag alltid minst en för att kunna fortsätta med linjen. Så nu när det än en gång är understruket så behöver ingen sitta med ögonen uppspärrade och munnen på vid gavel. För det kommer nog tillräckligt mycket skit från de där käftarna ändå ;)
Dino
Dino, skäggagam hane med okänd härstamning.
Ibland får jag idéer som är lite mindre smarta, det erkänner jag. Så när en bekant till mig dumpade sin väns ödla på mig och jag bara öppnade dörrarna till ödlan vet jag inte riktigt hur jag tänkte. Men Dino är faktiskt rätt cool, han är inte till något besvär och fördriver dagarna med att tugga på sina äckliga syrsor, kackerlackor och maskar. Han gillar att bada och kan fånga en fluga med sin tunga. Så Dino han stannar, han är vår maskot tror jag. Alla djurgårdar måste ju ha en maskot?
Sådär mina vänner, nu var även detta önskeinlägg klart. 3,5 timme tog det mig men jag hade faktiskt riktigt trevligt under tiden, det var kul att se tillbaka på hur alla våra älskade familjemedlemmar hamnat hos oss.
Jag älskar mina djur, och jag vet att jag har fler djur än vad de flesta andra har. Men vem är det som bestämmer vad som är normalt? Jag tycker det är normalt att ha en stor familj fylld med kärlek, glädje och skratt varenda dag. Jag skulle inte byta liv med någon annan för alla pengar i världen. För i mitt liv finns det inga tråkiga dagar, inga ensamma dagar och aldrig nångonsin dagar utan att gränslösa mängder med kärlek flödar igenom det!
